Det går ju inte att jämföra min resa till Södertälje mot resan som astronauterna gjorde till månen samma dag som jag träffade Dennis, fast jag vet ju att jag såg honom innan den dagen.Hade redan fått span på honom.
Jag hade en liten Wolksvagen och Dennis en Saab, jag hade Gustav,Dennis Pappa bredvid mig och Dennis sin
Mamma.De hade åkt buss ner till Vetlanda.För att närvara förlovningen.
Jag visste inte då att min blivande svärfar var döv på det vänstra örat och jag pratade oavbrutet alla milen upp
till Södertälje.Säkert stannade vi på vägen för fika.
Jag fick bo i Dennis rum och han fick ligga i soffan i vardagsrummet.Bara det blev vardag skulle vi gå till
bostadsförmedlingen.Mitt nya jobb låg i andra änden av stan,tur jag hade bilen.Vet inte hur jag hitta men det gjorde jag.Dennis började ju jobba mycket tidigare än mig.han hade redan farit när jag gick opp.Han arbetade
på Huddinge sjukhus, det var under byggnation då bit för bit blev det färdigt.Mins så väl att jag frågade honom där nere i Spanien vad han jobbade med, han svarade Huddinge Sjukhus, jag visste inte då. Att Dennis var byggnadssnickare och timmerman.Så jag trodde han var någon läkare av något slag, för han sa att det var inte färdigt än. Studietiden till läkare trodde jag.
Hans Mamma Astrid hade så roligt åt det, att jag var fintokig nog, för att tro något annat.Min Mamma ville ju helst att jag skulle fixa en officer,advokat ja t.ex.läkare eller något annat fint yrke.
Mamma var fintokig.Pappa tyckte det var bra, han gillade folk som inte hade tummen mitt i handen.
Pappa var väldigt händig själv och allt han tyckte vi borde kunna lärde han ut.
Jag hade inte sagt till Mamma vad Dennis jobbade med,tänkte hon får falla för hans charm som jag gjorde.
Och så föll det sig också.
Kärleken gick före allt.
Vet en gång jag var ute och skulle dansa, Mamma sa ta nu reda på vad han röstar på för parti.
Jadå, det skule jag göra, så när hon frågade nästa dag om jag träffat någon.Det hade jag jo han var
inte det Mamma ville, hon frågade vad hette han då? Det hade jag glömt fråga.Fånigt va.
Nu återgår jag till första dagen på mitt nya jobb som kontorist på EssoMotor Hotel, numera Scandic Hotel.
Deras värmepumpar och hela systemet hade frusit sönder.Så det var iskallt att sitta och skriva maskin,
överhuvudtaget göra något.Satt med pälsen på och hanskarna med.Jobbade från Kl.8.00-15.00.
Nästa morgon vaknade jag med en dunderförkylning.Och kunde inte gå och jobba, blev sjukskriven i 14 dagar.Vad skulle jag göra.Det var ju deras fel, värmefläktarna skulle ju gästerna ha.
Men det var bra, då hann vi med att skaffa en lägenhet. En trea fick vi, fast vi bara var två, men min Bisam-
päls var stor, så hon trodde nog det var tillökning på gång.Så vi lät henne tro det, men det tredje rummet ville Dennis ha till sin bar han byggt.Den stod i föräldrarnas garage.
Vi fick en lägenhet på Klockarvägen 135 nb, vi for dit för att titta men de hade inte börjat bygga det huset ännu, så vi fick titta på en annan likvärdig lägenhet i huset nedanför.
Så vad jag kan se så kom Pappa och Mamma med lite möbler från mitt flickrum, den 25 Oktober, hon hade fått mått på fönster,så det var gardiner till alla, som skulle gå toniton med möblemanget som gick i brunt och orange.
Typiska färger på -70talet. Jag minns vad hyran kostade 575;:/mån. Parkering 12:-/mån 2 parkeringsplatser.
Dennis hade lite möbler allt verkade så udda, men jag sa vi tar en dag i taget.Vi hade något att ligga i, på natten, sitta i vid köksbordet och var sin fotölj att sitta i vid teven. Det räckte så länge tyckte jag.
Jag jobbade vidare på Esso, tills Jag bad om tjänstledigt, för att gifta mig,.men det jag hade var ett vik.för en som var Mammaledig.Men när det inte gick , så sa jag upp min tjänst.På den korta tid som jag var där,
byttes det ut chefer på löpande band.tre stycken hann jag med.Så den sista Maj. sa jag tack och adjö.
Nu skulle här planeras för ett bröllop, men det får bli i ett annat inlägg.Så fortsättning följer.........
SÅ spännnade..och så bra du berättar..man ser liksom allt framför sig..hur det var och hur ni hade det... Väntar så snällt..på fortsättning...
SvaraRaderaKram!!
Jag läser med spänning din historia....
SvaraRaderaKram Ingrid
Eftersom det inte gick att få fram foton från förlovningen, fick jag ta dem med mobilkameran och föra över det till Fotobloggen.
SvaraRaderaLikadant göt jag med Brudfotona och från Bröllopet. 27 Juni 1970
Scannade in alla bilder, men de finns ej att finna i datorn, för jag vet inte hur man gör.
va kul att läsa din berättelse tycker du absolut gjorde rätt i som sa upp dej va spännande med bröllop ska bli skoj att läsa fortsättningen
SvaraRaderakramf