GOD GÄRNING

Ett fel jag gör är att skriva för långa kommentarer till mina följebloggare.Jag är hopplös börjar jag skriva kan jag inte sluta.Men helst bör det ju handla om något intressant. I min lilla inskränkta värld händer det inte så mycket, att det är lönt att skriva om det, men visst kan jag väl tota ihop några rader.Det mesta som hänt är ju i mitt gångna liv.Mi´s nya liv började bra.Är ju mitt uppe i det.Så att skriva om en dag i taget, är väl lite väl onödigt.Har förresten skrivit vad jag sysslar med om dagarna i mina andra inlägg.

Idag ringde Sonia och ville jag skulle ta kontakt med djurskyddet angående Yngves katta som fått 6 ungar,men en av dem skyfflade jag upp och la bland matavfallen i gröna påsen.Den hade hoppat tokig upp och ner, efter sista hoppet slog den i asfalten på parkeringen och dog.Medan 3 vuxna karlar och en barn tittade på.Såg från balkongen att det låg något grått och en katt stod med rest rygg och skulle nosa på det,ryggade tillbaka och gick därifrån.

Talade med en länsveterinär som fick reda på hela händelseförloppet.Och nu är det bara att vänta och se om de tar hand om det.Kommer och hämtar kattmamman+5 ungar, som vi inte vet om de får vare sig mat eller vatten, eller några mockade lådor heller för den delen.

Yngve hade renrasiga katter för utställning förr när han hade frun i livet.Ofta det rasar utför när mannen blir lämnad ensam.Han är 84 år 9/4-11.
Det var meningen att Yngve skulle lämna kattan till katthemmet men det blev tydligen inte av.Han tog hand om den när en familj flyttade och inte fick med sig katten.Så Sonia matade den hela vintern i en buske utan för hennes port.Tur det inte var den vintern vi hade nu i år, då hade hon nog inte överlevt.

Ni som läser det här, kommer att skriva mer i ett annat, om hur gick det sedan ?