Än en gång fick jag ut och resa åt samma håll som den pekar min näsa ( ä uttalas som e) Stockholmskt.
Den strofen lär Mamma myntat, den dagen de for med mig till Vetlanda i Småland på höstkanten 1945.Med vit päls muff och mössa, en dag jag fick resa åt samma håll som den pekar min nesa, på Vetlanda Statt vi skulle nu bo och det blev nog kul skulle jag tro.
Du som läst från början i Maj 2010, vet ju allt det där. Hur det var och hur det blev, varför älta det.
Undrat så många gånger, OM jag inte gjort si eller så. hur hade det blivit då. Inget vi får reda på.
Ödet styr nog våra liv.
Vem som styr det nu ,vet inte jag, det blir som blir.
Ringde Dennis igår sa kan fara på Torsdag om det var något han ville ha. Men efter jag ätit lite, blev
jag pigg, såg att Prinsen låg i sin korg Snabbt som blixten for jag till Lina där Dennis bor.
Här är gården intill hans HSB lägenhet. Där har han bott sedan huset blev sålt och vi köpte varsin
tvåa för 10.000:- . December 1993 .
Huset vi bodde i, allt det där gröna hade inte vi, de är väl skygga för insyn.
Efter jag handlat det Dennis ville ha hem.och han fått prata av sig lite, hade ju ingen brådska.
Märkte efter ett tag, att han ville lösa tidningen, så jag gav mig av. Frågade om jag kunde få hans busskort, det var bra Du sa hade tagit fram det åt Dig.
Väl på bussen när jag åkt en bit, tänkte jag , kanske lika bra fara till Maxi, och så blev det.
Bussen stannar utanför Jehovas, skulle ju vidare så jag satt kvar.
Efter jag handlat gick jag till Kappahl som hade rea på morgonrockar, men ingen var i min smak.
Så det blev detta i stället.
Skulle ta bussen hem, oj den hade just gått, satt en stund. Sedan traskade jag hem. Det var ju inte så
tungt, men en liktorn på tån ömmade, men hade jag gått så här mycket fixade jag nog resten med.
Nu är jag nästan hemma sista biten är rakt fram om vänster och utmed hela huslängan.
Klockan 16.12 var jag äntligen hemma.
Det var längesedan jag var borta så länge att det blivit mörkt, och mörkare blir det för varje
vecka tidigare och tidigare, lite snö skulle ljusa upp det lite. Men för halkans skull, kan det lika gärna
vara så här.
För att hinna med allt detta, fick jag hoppa över mitt "Hem till gården" älskar den lilla serien.
Nu ska jag strax se den.
Den strofen lär Mamma myntat, den dagen de for med mig till Vetlanda i Småland på höstkanten 1945.Med vit päls muff och mössa, en dag jag fick resa åt samma håll som den pekar min nesa, på Vetlanda Statt vi skulle nu bo och det blev nog kul skulle jag tro.
Du som läst från början i Maj 2010, vet ju allt det där. Hur det var och hur det blev, varför älta det.
Undrat så många gånger, OM jag inte gjort si eller så. hur hade det blivit då. Inget vi får reda på.
Ödet styr nog våra liv.
Vem som styr det nu ,vet inte jag, det blir som blir.
Ringde Dennis igår sa kan fara på Torsdag om det var något han ville ha. Men efter jag ätit lite, blev
jag pigg, såg att Prinsen låg i sin korg Snabbt som blixten for jag till Lina där Dennis bor.
Här är gården intill hans HSB lägenhet. Där har han bott sedan huset blev sålt och vi köpte varsin
tvåa för 10.000:- . December 1993 .
Efter jag handlat det Dennis ville ha hem.och han fått prata av sig lite, hade ju ingen brådska.
Märkte efter ett tag, att han ville lösa tidningen, så jag gav mig av. Frågade om jag kunde få hans busskort, det var bra Du sa hade tagit fram det åt Dig.
Väl på bussen när jag åkt en bit, tänkte jag , kanske lika bra fara till Maxi, och så blev det.
Bussen stannar utanför Jehovas, skulle ju vidare så jag satt kvar.
Efter jag handlat gick jag till Kappahl som hade rea på morgonrockar, men ingen var i min smak.
Så det blev detta i stället.
Skulle ta bussen hem, oj den hade just gått, satt en stund. Sedan traskade jag hem. Det var ju inte så
tungt, men en liktorn på tån ömmade, men hade jag gått så här mycket fixade jag nog resten med.
Nu är jag nästan hemma sista biten är rakt fram om vänster och utmed hela huslängan.
Klockan 16.12 var jag äntligen hemma.
Det var längesedan jag var borta så länge att det blivit mörkt, och mörkare blir det för varje
vecka tidigare och tidigare, lite snö skulle ljusa upp det lite. Men för halkans skull, kan det lika gärna
vara så här.
För att hinna med allt detta, fick jag hoppa över mitt "Hem till gården" älskar den lilla serien.
Nu ska jag strax se den.
Det var en rejäl tur du var ute på. Kram
SvaraRaderaVärmande härliga sockar sitter nog fint nu när det blir kyligt i lägenheten,
SvaraRaderajag blir också frössen på vintern så man gärna vill ha något värmande på fötter och axlar.
Det blev en heldagstur för dig, tur nu hann hem innan det blev tvärmörkt,
och prinsen väntade säkert...
Tjingelingen från Rantamor.
Vad snäll du är. Handlar åt Dennis och tvättar åt en annan. Sköna strumpor ser det ut att vara. Jag är ofta barfota på kvällarna. När jag sätter mig börjar det brinna i fötterna så då ryker strumporna. Prinsen blev väl glad när du kom tillbaka, kan jag tänka.
SvaraRaderaHej Mi!
SvaraRaderaSV: Jag har inte haft någon annan blogg. Hoppas du hittar din vän!
Ha de så gott!
Marie
Tack för söta ord om kransen..härligt att ha något att tänka på när värken sätter in..att vara kreativ glömmer man all värk..så härliga sockar du hittade ..det behövs nu när man börjar huttra....jag älskar oxå hem till gården..dottern oxå hon tittar på datorn efter hon slutat jobbet..haha inte bra när man blir beroende..
SvaraRaderaönskar dig en skön helg
kram wivi