Ann-Louise Hanson, Siw Malmkvist & Lill-Babs - Medley (Live Efter Tio 2011)

Dessa kvinnor har jag vuxit upp med. De är något äldre än Jag är.

Har träffat Barbro Lill-Babs Svensson och Ann-Louise Hansson Glennmark live.
Det kommer jag ihåg mycket väl.
Ann-Louise hade sin make med. De uppträdde i Folkparken i Vetlanda.
Mycket möjligt att även Siw Malmkvist kan ha uppträtt där också.Men har inget
minne av det. Hon for ju till Tyskland.Och blev berömd där.Kanske de gjorde det alla tre.

Lill-Babs hade hittat en ekorrunge i en annan folkpark och den tog hon med till Stadshotellet
i Vetlanda, det som mina föräldrar innehade rättigheterna till. Har skrivit om det förut.
Hon lät "smuggla " in den lilla ekorrungen, som var mera vild än tam.En vaktmästare i
portierlogen (där även jag arbetade) hade lyckats få in den bakvägen upp för trapporna.
Kan väl kalla det för personal-vägen upp till rum och korridorerna.

Sedan ville Lill-Babs ha sim middag serverad på rummet. Vilket vi bara gjorde om gästerna
var sjuka. Men hon var ju ett undantag en kändis lite DIVA. Så hon fick det hon ville ha.
Minns särskilt att hon ville ha Jordgubbar med glass.Och en påse nötter.
När hon hade åkt hem och lämnat rummet. Kom överstäderskan ner för att tala om att hela
rummet var förstört, gardinerna sönderrivna, avföring spritt över väggarna.
Det var ingen inte ens jag som visste om att hon smugglat in den här ekorrungen. Det fick
vaktmästaren erkänna efteråt. Han kände sig nog lite skamsen.
Han hade väl aldrig trott att det skulle bli så.Tänkte nog aldrig tanken ens.


Ann-Louise och maken  satt i matsalen och skulle äta.
Mamma som bl.a.var hovmästarinna fick ju chansen att prata med dem.
Mamma sa åt mig gå och sätt på Dig klänningen.Som jag hade när jag jobbade som
Lillvärdinna.Mamma och jag hade likadana grå/vit stor-blommiga med vita kragar.Som
kläder såg ut på det ljuva sextiotalet. Då vet Du.
Nu fick även jag chansen att få prata och lämna fram menyn=matsedeln.
Ta upp beställning. Det var så spännande.De var så trevliga.Jag fick dricks av dem.
Rätt mycket kanske 20 kronor.Mycket pengar på den tiden.

Det gällde att röra sig på ett visst sätt inne i matsalen.Gå så man inte stötte till bord.
Nästan som att åka slalom. Du som jobbat inom hotell o. restaurant vet hur jag menar.

Jag hade EP-_skivor med deras schlager -sånger. Alla som de sjöng år efter år.
Hade ju andra också, var med i Ep-klubbar, så det kom kontinuerligt skivor så jag
hela tiden hade nya. Tror jag hade mer än 500 st. om det räcker.I små skivboxar
förvarade jag dom. (Har dem inte kvar, lämnade in dem på Kretsloppet när jag jobbade där)
De hade säker varit värda en del idag, fast de var väldigt slitna, legat och nött mot varandra.
Det går inte att spara på allt. Ett visst svinn får man räkna med.
Mina syskon hade de också.Minns inte om vi hade samma smak av musik. Då det skiljer
tre och fem år mellan oss. Och mellan mina syskon endast 20 månader.

Sorgligt nog fick jag aldrig träffa Siw Malmkvist.Men alla hennes låtar kunde jag utantill,
samma som med Lill-Babs och Ann-Louise.
Och de är still going strong.
Precis som jag själv.



Tack vare hotellet och alla som uppträdde i Folkparkerna, fick jag tillfälle att träffa
mängder av kändisar.Nu har jag berättat om dessa tre skönsjungande damer.
Nästa gång kan det bli något helt annat.

Hörde en liten "ängel "som viskade att Du saknar mina berättelser från det jag var ung.

Håll till godo.