söndag 20 februari 2011

WHISKEY

Min första katt fick jag genom en karl som hade en gård med grisar, höns och kor. Pappa bytte tjänster med honom Arvidsson som han hette.Han snusade och spottade vilt omkring, som om han var utomhus.Ptvi,ptvi,ptvi.
Det var så äckligt tyckte jag. Pappa köpte "svart mjölk" av honom mot att Arvidsson fick allt slaskavfall som grisföda.Ägg köpte han också utav honom men spruckna ägg som inte gick att sälja.Det gick säkert åt mycket ägg. För varje dag på matsedeln stod det Omelette Florentine el.något annat namn.Den är med spenat.Jag älskade den omeletten.Så jag hade väl järnbrist så mycket som jag åt.
Tillbaka till Arvidsson, så en dag kom han och hade med sin en jättesöt tigrerad kattpojke.Som jag döpte till Whiskey. Det fanns ju redan en katt på hotellet, som skulle hålla undan möss och råttor.En kastrerad hankatt som hette Mimmi. Tror jag berättat något om den katten i ett annat inlägg.
Sa till Arvdisson att vi har en katt, men jag kan ta hem den, som min egen, den får sova med mig och vara dagarna på hotellet.Detta var året 1962.Fick blindtarmsinflammation på höstsidan, blev opererad akut för den var så gott som brusten.I uppvaknandet ur narkosen hade jag ropat Whisky flera gånger, sköterskan trodde jag menade drycken, men det var katten jag ropade efter.Jag var konvalecent i nära ett år.Blev så medtagen av :
att en sköterska givit mig penecillin för det blev var i såret. Jag var överkänslig mot just det.Hon hade inte rådfrågat  Dr.Jacobsson som var hemma på lunch.Inte läst en journal.Vad hände, jo jag höll på att försvinna.Allt blev dimmigare och jag såg syner och LJUSET.  genom en tunnel.Jag skulle få komma hem en Torsdag, minns jag.Mamma kom sa att det var hemskt så rufsig Du är. Då sa jag vad gör det, jag ska ju ändå DÖ.. Då blev det fart på Mamma, som hittade sköterskan.Då hade Dr. Jacobsson kommit tillbaka från sin lunch.Och sin arbetsplats.Den lilla sjukstugan som fanns på Lasarettsgatan i Vetlanda. Fick ett motgift.och det blev i sista minuten innan jag hade hamnat i koma.

Så vaknade jag till liv. Sakta men säkert återvände jag, till det bästa av allt  LIVET.



På baksidan av hotellet fanns på den tiden gamla lagerbyggnader där det förvarades något som råttor gillade,Så de lade ut gift.Och Whisky hade tydligen ätit en mus därifrån, han blev så dålig. Vädjade till Pappa, och så for vi till veterinären och han gav Whisky ett motgift.
Det gick några dagar sedan var det fart på honom igen.Det var  sommaren 1964 som Mamma hade ordnat åt mina systrar att de skulle få komma på en språkresa till England.Hur det nu kom sig, sa jag, att jag vill också
till Torquay, engelska rivieran.Jodå, Mamma ordnade så jag kunde bo på Bed&Breakfast.Och samtidigt hjälpa till där.Det var det bästa jag fått i uppdrag att göra.Mr.Len &Mrs.Wyn  Blatchford hette dom.Det var nog mest Wyn som jobbade.Såg aldrig att Len gjorde något. De hade två barn Sandra och Roger. Sandra var gift med Mike och hade en dotter Karen.Roger  var singel.Snygg, så jag rodnade. Det var en underbar sommar.Var nog där minst en månad minns svagt att jag fick förlängd vistelse.Men lovade att återkomma nästa år.Men då som vän till familjen inte jobba.De ville jag skulle komma senare inte mitt i turistsäsongen.Det kunde säkert ordnas ersättare för mig på hotellet.Mamma kunde trolla fram personal från ingenstans ibland. Så jag bokade semestern  till i Augusti.1965. Den sommaren berättar jag om i ett annat inlägg.(påminn mig)

När jag kom hem, så det första jag gjorde var att leta efter Whiskey, hon som lovat passa medan jag var borta, hade själv gått på semester och inte fixat en annan att passa.Vad jag letade.Ingen Whisky.
Frågade alla i personalen om de visste var Whiskey tagit vägen.Ingen visste något.Det fanns en kock som hette Pelle, som vi tyckte var lite efterbliven.Men han var en jäkel på att laga mat.Frågade honom har Du sett min katt.Han tittade ner i golvet, sa att han inte visste. Men 5 år efteråt fick jag veta av en annan kock, att Pelle tagit katten till styckboden och huggit huvudet av honom, för han ville inte se katten plågas. Då jag fick reda på det hade  jag avverkat en katt till och den hade också käkat råttgift.Men den hann vi inte, i tid till veterinären med. Henne kallade jag Martina efter drycken Martini .

Den kattflickan var också från Arvidsson, för när jag sa hur det låg till med Whiskey, så sa han kommer med en katt nästa gång det är leverans.Ingen av katterna var små,de var säkert ett halvår gamla..Det kryllade säkert av katter runt hans ladugård.Men de var inte vilda.Han hade tre honor som födde ungar på löpande band, fick jag veta. Sedan nöjde jag mig med Mimmi, som blivit så tjock av all grädde.Hon var en kräsen katt,åt inte strömming.Leverpastej,räkor kanske annan fisk.och vispgrädde.Någon elak hällde några droppar cognac i fatet och Mimmi blev beroende av det.Sov ruset av sig gjorde hon på bongbrädan.Stor och grå med gula ögon.

11 kommentarer:

  1. Men vilken historia du berättar ur ditt liv. Intressant. Du har varit med om en hel del du, och att få bo med familjen på ett hotell, förstår att det hände en hel del, och hela personalen blev ju din familj.
    Och kattor, ja jag hade också ett gäng med kattungar som jag bar hem överalltifrån...till föräldrarnas "förtjusning"...

    Ha en fin söndag.

    SvaraRadera
  2. Vilka äventyr du berättar om Majsan!!
    Tänk så mycket du varit med om. Du får skriva en biografi om ditt liv!

    Katter har det passerat massor av här också.

    Vår granne hade en honkatt och vi hankatter. När hon fått ungar och de behövde mera mat än bara di, kom hon hit med ungarna för att de skulle få mjölk i ladugården. När alla ungarna var mätta gick hon hem med dem igen, men det slutade alltid med att hon lämnade dem här, när hon tyckte det var dags för en ny kull. Sen var problemet vårt att ta vara på ungarna.

    Vi beklagade oss hos grannen, men han sa bara att katterna hade delad vårdnad och nu var det pappa katt som skulle ta hand om dem.

    Ha en fin söndagskväll!

    SvaraRadera
  3. Katter...dessa underbara varelser.Fint du skrev, så mycket minnen från förr...Katter, de saknas mig just nu, men ska skaffa så fort jag bor annorlunda...fint att läsa din blogg....tänkte läsa lite du skrev om din mamma, för idag har jag bråkat med mig!! Min mamma har bara tankar för sitt, numera har hon blivit sån... och ibland blir jag så trött på att alltid vara henne till lags!!!
    Kram Karina

    SvaraRadera
  4. Dessa älskade katter som alltid finns kvar i våra hjärtan oavsett hur gamla vi blir!

    SvaraRadera
  5. Oj...ja som de kan bli...Whisky..trodde hon du ropade på dricka, ja de var du väl lite väl ung för..skratt. Ja de var både en rolig och tråkig historia. Sjukdomar är ju aldrig kul.

    Kul att läsa saker som hänt i ditt liv. Förut har jag aldrig tänkt tillbaka så mycket som jag gör nu, tror de är ålderna...ja jag är helt säker på det faktiskt.
    Nä, jag har inte hört av någon om sängtexten...
    Kramiz Anki

    SvaraRadera
  6. sorry...de blev lite fel..de ska ju inte vara sängtexten utan SÅNGTEXTEN..haha

    SvaraRadera
  7. Haha..whiskey whiskey:D fast vad synd att han blev halshuggen...hade det varit jag så hade jag nog halshuggit Pelle som tack. Jisses vilka märkliga minnen du har i din kappsäck:)Tac för en både rolig och sorgesam läsning. Kram

    SvaraRadera
  8. Hej!
    Tack för besöket....visst kan du se dina inlägg att jag följer dig och har dig som favorit om du bläddrar längre ner på listan.
    Kram// Inga

    SvaraRadera
  9. Morning! Tänk om någon kunde göra en film om ditt liv! Du har ju så mycket att berätta! Jag kommer att påminna dig om du glömmer att skriva om utlandsvistelsen!
    Kikade in i din fotoblogg också...såg att du haft besöka av både herrar o fruar! Inte jag....
    Tack för kommentarerna i lilla Bollnäsbloggen! Där är det inte många som lämnar ett avtryck efter sig...men jag vet att min blogg där är välbesökt, blir väl så i en liten lokal blogg...
    Kramen!
    Ragnvi

    SvaraRadera
  10. Intressant berättelse du skriver! Men hemsk också, usch så nära att det hade gått riktigt illa för dig.

    SvaraRadera
  11. Visst har jag ett foto på dig som följare.
    Kram// inga

    SvaraRadera