söndag 11 augusti 2013

DE BARA GÅR ......

 
Dagarna som vi tar  med ro Prinsen och jag.
Har inget särskilt att skriva om, tror inte jag är
en riktig bloggare. Började med att "skriva av mig"
allt som fanns inombords. Det gjorde jag också.
Började väl i maj 2010 allt finns på pränt.

Kanske inte det allra hemskaste jag var med om.
Men näst intill. Ville inte chocka Dig helt.
Som jag ser det nu så här efteråt- så ångrar jag ingenting.
Klart jag önskat jag slapp bli missbrukare av alkohol, fast
jag även blev det av piller, som Mamma lät husdr. skriva ut
Librium/Valium för dagen,  Meprodyl för natten.

En dag satt jag som en zombie i receptionen och fattade noll.
En gäst hämtade Pappa, kanske Mamma kom också- då hade jag fått
för mycket av det som skulle lugna. Har frågat massor av gånger.
Var det något fel på mig. Nej då,Du var en helt vanlig tjej, som barn
ganska finurlig med massor av fantasi. Varför då ge mig sådana piller.
Jag var överaktiv hade hur mycket energi som helst. Hur gammal var jag,
strax efter jag passerat puberteten. Ca 18 år, för jag vet att jag varit på
Kim Söderlunds stilskola och arbetat på Kungsörnen. Väl hemma igen
började jag köra för körkortet. Hade fått pengar i 18 års-present. Den enda
födelsedagen jag inte firat hemma.

Det var nog tur jag inte drack alkohol på den tiden. 18 år på restaurang, 21 år
på systemet.

Men vår husläkare ordinerade mig att ta ett stort glas rödvin för blodets skull.
Men det var på senare tid , tror inte jag nyttjade dessa nervlugnande piller då.
För Pappa och jag for till Flensburg och blev avgiftade. Hos en homeopat som
såg i ett mikroskop oss i ögonen. Sa att jag mask i magen. Därför att bet jag på
naglarna.Hade gjort det sedan 7-årsåldern. Min bästis och granne Berit gjorde det
då skulle jag göra det också, hon gick in med tårna, så skulle jag också göra det.
Hon var på dagen ett år äldre än mig. Tyvärr lever hon inte längre, död sedan 2011.
Hon som aldrig varken drack eller rökte. Gick en hjärtinfarkt /stroke. Vet ej vilket.

Så vill Du läsa om det, Du som inte är insatt i det hemska livet jag hade, fast
många år av lycka och välstånd.Mängder av fester, resor till andra länder och inom
Sverige.

Snart kommer jag tillbaka och skriver ner lite av det som sker i mitt liv....

Må så gott !
Och tack för en rad det gör mig glad.

Kram Mi


       
                                         Fontänen på gågatan i min hemstad Södertälje



11 kommentarer:

  1. Du har haft en helt annorlunda uppväxt än andra barn, och synd att dina föräldrar tog en lätt väg med att ge lugnande och sömnpiller till en lite överaktiv unge.
    Men så var kanske kunskapen på den tiden.
    Glad för din skull att du mår bra idag, trots alla tråkigheter i ditt liv.

    Tjingelingen från Rantamor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror Du det kära Rantamor, bara för att jag är född under kriget. Fanns ju inte allt att få då. Men uppväxttiden i Vetlanda med hotellet, huset på Långgatan 14 med den stora trädgården, hembiträden och barnsköterskor skulle gjort mig nervös o.osäker. Eller så är jag född det.
      Hade som jag minns en underbar barndom med Mabo på somrarna.

      läs om Du vill http://lillgrimman.bloggo.nu/

      har inte skrivit på länge, men den ska finnas kvar.

      Kram Mi

      Radera
  2. Det var säkert av välmening dom gjorde det..som Rantamor säger..man visste nog inte bättre, för då tror jag inte dom hade gjort det. Huvudsaken är att du mår bra idag...det hade kunnat gått utför helt för dig så att du inte hade levt idag..och vart hade då Prinsen hamnat!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Babbi !
      Ja Du har nog rätt. Säkert varit ett vackert skelett liggandes någonstans på en sjöbotten. Speciellt jag som skyr vatten.
      Kom
      undan med blotta förskräckelsen.

      Radera
    2. prinsen var inte påtänkt då

      Radera
  3. Tänk ändå, efter allt detta är du nu nykter och bor ihop med en Prins!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Värre finns det att skriva om, fast vete hundan om jag törs det.

      Skulle kunna gå med i NTO-IOGT. Ville ha mitt kalas där, men några som rökte hade inte kunnat komma då.

      Kram ,Prinsen vinkar till Junior

      Radera
  4. Nog är det konstigt, men jag var så liten och smal och blodfattig när jag var barn, så förutom att mamma fick extra ransoneringskuponger på grädde och socker för att kunna göda mig, fick hon också rekommendationen att jag skulle drick ett glas rödvin om dagen. Det här var ju efter kriget, så jag var ju bara en 5-6 år. Vilka galna läkare, men de visste väl inte bättre!

    Du har gått igenom mycket i ditt liv, men klarat upp det och nog är det gott att du inte missbrukar någonting längre och att du har din Prins.

    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alldeles sant Ingrid Tack !

      Men att Du fick dricka rödvin när Du var så liten,minns jag var också blodfattig, blek och ofta sjuk, missade mycket i skolan matematik kan jag knappt alls.Hade växtvärk dessutom.

      Kanske detta stärkte oss vi har nog bara lite ålderskrämpor.

      Kram

      Radera
  5. Vem säger att en bloggare ska vara si eller så?? Det är ju det som är så härligt i bloggvärlden, att man kan skriva av sig om precis vad som helst..

    Kram Maidi

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har nog rätt i det Maidi, vi kan skriva om precis allting.
      Få goda råd och omvårdnad peppning m.m.

      För i grund och botten är vi trots allt ganska lika även om vi upplevt olika liv var och en.

      Kram Mi

      Radera