söndag 25 augusti 2013

HAR JAG FÅTT EN KNÄPP ELLER SPÖKAR DET

Tror ibland det slagit runt i skallen på mig. Har jag så stökigt att jag inte finner det jag lägger ifrån mig.
 Lite rörigt kan jag erkänna.Plockar fram, för att ha allt nära till hands. På rumsbordet. Häromdagen
när jag skulle ta kardan och dra över Prinsen. Så far den lilla kammen som man ska rensa bort håret från
kardan med iväg. Började leta men fann den inte direkt, såg då hur dammigt det var , lika bra att städa då.
Höll på en timme, svetten rann i strida strömmar nerför ansiktet. Torka och drack en energidryck, som gjorde mig mera svettig, blev lite yr i bollen av den. Drack då vatten i stället. Men ingen liten kam fanns.

Kunde inte förstå vart den tog vägen. När jag satt mig i soffan för en kort stunds vila, tar jag fram lådan
i hurtsen intill, där jag har lite godis och mina noteringshäften, kvitton och lite allt möjligt. Så ligger den där i den papplådan där jag förvarar lite annat. Nu har jag fäst ett band i den.


Fick ju städat i alla fall. Detta var i Fredags som brukar vara städdag förr. Så det skulle vara fint till
helgen. Tar inte så noga på vilken dag det blir  bara när det behövs och det gör det oftare nu
sedan Prinsen kom in i mitt liv.Långhårs-katt en blandning med angora o.bondkatt.

I Lördags kväll hände det igen, då var det min högra hörapparatur som skavde så jag tog ur den och
la den på bordet lagom till Sommarkväll som jag ville se. När jag skulle ta den igen för att lägga den i
asken, var den borta. Som jag leta, men det var för mörkt. Fick inte se färdigt programmet, for runt
och letade som en galning. Hur kan den bara försvinna. Fattade ingenting. Och vem fick skulden, jo
Prinsen och de som besöker mig då och då. Aldrig kunde det väl vara jag som förlagt den. Nu
börjar jag bli rädd, hur kan det ske stup i ett att något försvinner. Jag snurrar runt och letar febrilt men
finner det inte. Lika svettig igen. Prinsen undrar vad jag håller på med. Det undrar jag med.

Jag lägger mig för natten, somnar konstigt nog så upprörd som jag var.

Fortsätter efter morgonmålet, då tar jag än en gång bort alla mattor, även på  balkongen, går ut och
tittar om nu han tagit den i munnen och den har fallit ner mellan springan på balkongen.

Men där finns ingen. Ger upp. Nu är jag halvdöv och halvblind på vänster.Så får det bli livet ut.
 Så går jag till datorn och sätter på den OCH vad ser jag då, tror Du ?  Hurra ! Nu ska jag tänka mig
 för nästa gång jag tar ur dem. Fick en ask åt vardera som står på höga byrån i hallen. Där står jag också
för att byta batterier.



Skönt, nu ska jag passa mig väldigt noga så inte detta upprepar sig.

Hoppas Du får Dig ett gott skratt ! Eller att jag roat Dig ett tag.

Kram Mi

söndag 11 augusti 2013

DE BARA GÅR ......

 
Dagarna som vi tar  med ro Prinsen och jag.
Har inget särskilt att skriva om, tror inte jag är
en riktig bloggare. Började med att "skriva av mig"
allt som fanns inombords. Det gjorde jag också.
Började väl i maj 2010 allt finns på pränt.

Kanske inte det allra hemskaste jag var med om.
Men näst intill. Ville inte chocka Dig helt.
Som jag ser det nu så här efteråt- så ångrar jag ingenting.
Klart jag önskat jag slapp bli missbrukare av alkohol, fast
jag även blev det av piller, som Mamma lät husdr. skriva ut
Librium/Valium för dagen,  Meprodyl för natten.

En dag satt jag som en zombie i receptionen och fattade noll.
En gäst hämtade Pappa, kanske Mamma kom också- då hade jag fått
för mycket av det som skulle lugna. Har frågat massor av gånger.
Var det något fel på mig. Nej då,Du var en helt vanlig tjej, som barn
ganska finurlig med massor av fantasi. Varför då ge mig sådana piller.
Jag var överaktiv hade hur mycket energi som helst. Hur gammal var jag,
strax efter jag passerat puberteten. Ca 18 år, för jag vet att jag varit på
Kim Söderlunds stilskola och arbetat på Kungsörnen. Väl hemma igen
började jag köra för körkortet. Hade fått pengar i 18 års-present. Den enda
födelsedagen jag inte firat hemma.

Det var nog tur jag inte drack alkohol på den tiden. 18 år på restaurang, 21 år
på systemet.

Men vår husläkare ordinerade mig att ta ett stort glas rödvin för blodets skull.
Men det var på senare tid , tror inte jag nyttjade dessa nervlugnande piller då.
För Pappa och jag for till Flensburg och blev avgiftade. Hos en homeopat som
såg i ett mikroskop oss i ögonen. Sa att jag mask i magen. Därför att bet jag på
naglarna.Hade gjort det sedan 7-årsåldern. Min bästis och granne Berit gjorde det
då skulle jag göra det också, hon gick in med tårna, så skulle jag också göra det.
Hon var på dagen ett år äldre än mig. Tyvärr lever hon inte längre, död sedan 2011.
Hon som aldrig varken drack eller rökte. Gick en hjärtinfarkt /stroke. Vet ej vilket.

Så vill Du läsa om det, Du som inte är insatt i det hemska livet jag hade, fast
många år av lycka och välstånd.Mängder av fester, resor till andra länder och inom
Sverige.

Snart kommer jag tillbaka och skriver ner lite av det som sker i mitt liv....

Må så gott !
Och tack för en rad det gör mig glad.

Kram Mi


       
                                         Fontänen på gågatan i min hemstad Södertälje



Jag tror på sommaren - Mats Olin