Ray Conniff- Seasons in the sun och Mi´s utomlandsresor

Lite fin och njutbar musik under tiden Du får vänta på att jag har något att skriva om.
 Visst finns det lagrat i mitt minne,men det är så mycket så det är svårt att hitta något
som jag inte redan skrivit om.
Läser jag sånt jag skrev 2010, verkar det som någon annan har skrivit det.
Hur gör jag nu, ska jag ta fram något gammalt sedan förra året.
Eller försöka få fram något nytt som Du inte hört.

Solresa for jag bara på en gång. 1969 till Torremolinos i Spanien.
Den har jag berättat om. Jag får gå längre bort på det ljuva 60talet.
En av mina Englandsresor var ganska dramatisk eller om det var två.
Jag for ju dit 1964 Då båda mina systrar också for dit till Torquay.
De for för att studera språket, de gick fortfarande i skolan.
Mamma ordnade så jag fick bo på BandB.Hos Mrs. Blatchford,
och hjälpa till lite när det behövdes. Men jag var mer som dotter åt
familjen. Sonen Roger, en riktig snygging.Fick mig nästan att sätta i
halsen.Deras dotter Sandra var gift och hade en dotter Karen.Hon var nog
ett par år pratade kunde hon flytande engelska. (lärde mig mycket av Karen)


Den säsongen jag var där cirka en månad, då jobbade ju Wyn, som Mrs.
Blatchford ville jag skulle kalla henne. Hennes make Len vi fann varandra.
Vilka underbara människor jag fick lära känna.
De ville jag skulle komma tillbaka  nästa år, men lite senare i Augusti-September
Då de var lediga från bed and breakfast det bodde gäster hos dem.
Det blev väl lite mer i inkomst.Deras pension kan inte varit stor.
Så for jag dit 1965 och 1967, vad jag gjorde 1966 har jag ingen aning om.
Var väl hemma kan jag tro på MABO sommarstället vid Ostkustens pärla.
Undrar om det var det året 1965 då jag skulle flyga tillbaka från London Airport,
trodde jag.Hade tagit en taxi från Paddington station.Väl där, taxichauffören var
med mig in med bagaget.Då upptäckte vi att det var fel flygplats, det skulle ha varit
på Heathrow. Den andra flygplatsen. Så for vi dit, men då hade mitt plan redan lyft.
Så vi bokade om tills nästa dags morgon. Frågan var skulle jag sova på
natten någonstans, inga pengar. Chauffören sa Du får följa med mig hem och sova,
min Fru bäddar gärna en säng åt Dig.Så det gjorde jag. Tror jag tog kontakt med
Mamma o. Pappa. Så de visste. Ringde nog.

Det var en sådan där säng som fälldes ner från ett stående skåp med draperi,
de bodde lite trångt. Lika dant fanns invid portierlogen som nattportiern sov i  på
Statt.
Nästa morgon var chauffören ledig, så han körde mig till rätt flygplats. Jag skrev upp
hans namn o.adress.  ( som försvann under hemresan,jag kunde aldrig få tag på honom för att tacka,o.
att jag kom hem ordentligt.Mamma försökte verkligen men jag hade inget minne av vad han hette i efternamn.)


I lilla Vetlanda hade det varit lätt att leta reda på en chaufför, men inte i utkanten av London.
Han undrade nog han också varför jag aldrig hörde av mig, fast jag lovat. Händer att jag
tänker som Du märker på det än idag.

En annan resa gjorde jag ,kan det ha varit 1964 då, jag for med ett litet taxiflygplan från
Exeter med det störtade på landningsbanan. Och då tog jag tåget till London istället.
Hamnade även denna gång på Paddington station. Hade tid över, så jag ville se lite av
London, tog därför en T-bana och hamnade åt fel håll, i Soho. Gick en bit fram, in på
ett litet kyffe en trappa ner från gatuplan. Berättade att jag kommit fel, de var så trevliga,
Och jag fick något att äta och dricka. Så talade de om för mig hur jag skulle ta mig tillbaka.

Vilken strapats.Det hade jag aldrig trott. I dagens läge är jag ju rädd för att åka till Globen.
Men det går ju inte att jämföra egentligen. Det hände nog inte lika mycket ruskigheter på
-60talet som det gör i dagens läge.

 Så jag fick inte se denna fina bro.

                                                 Tower brigde London

Jag var ju resvan.Var ju tvungen att klara mig själv, reste alltid ensam. De gångerna  jag for
tillsammans med någon var ju till Kanarieöarna 1962. (det har jag skrivit om Tanger,Marrakech )


Bussresa till Hamburg med Kontor&handelsskolans klass 1958.
Och tillsammans med min kusin Ingrid o.Willy s bröllopsresa till Paris 1962  över den 14 Juli .







Svårt att tänka sig mig som var så blyg och tillbakadragen hemma.
Kunde klara mig själv så bra i ett annat land.Så långt hemifrån.
Många gånger var det lättare. Då fick jag ju lita helt och hållet på mig
själv.Hade ju ingen att fråga, med det gjorde andra, frågade mig när jag stod
framför en tavla för att hitta vägen dit jag skulle.Skrattade och sa var ifrån
jag kom. De borde väl ha sett att jag inte var hemma i London.Då skulle jag
väl inte stå framför en karta. Två gånger råkade jag ut för det, men inte samma år.

Vad vill Du mer veta.Kanske det får räcka för idag. För annars blir det för långt.
Har ju resan 1959 då Mamma och jag gjorde London i en vecka. Alla platser vi såg.
Nu ser ju allt annorlunda ut mot när vi var där. De bleknade fotona går kanske att
scanna.

                                     
Men jag googlar fram ett foto.
De mörka molnen fanns inte den varma
sommaren 1959 även varmt i Sverige.
Då vi besökte de flesta platser även Parlamentet.

Där jag svimmade förmodligen av hettan.

Big Ben 

Och att jag gått och stått i flera timmar.
Minns så väl när guiden sa att vi fick inte
sätta oss på de röda stolarna.
Då fick vi gå bakom och låna en
toalett, Mamma doppade  en handduk i
kallt vatten och baddade min panna.
Underbart minne för livet.