torsdag 1 december 2011

LAS PALMAS GRAN CANARIA 1962

Den här resan var ingen charter.Vi for en påkostad resa. 3 veckor skulle vi vara där.

Solen sken det var varmt och härligt.Som ung älskade jag solen,värmen och att bli solbrun.
Fick ganska fin färg, speciellt utomlands. På den tiden jag var där var det förbjudet att visa naveln.
Det hade påven bestämt. På kvinnor alltså.Varför vet jag inte. Men det var hel baddräkt som gällde.

Minns att jag fick gå ner på lagret i klädesaffären där vi brukade handla. Det var inte brukligt som nu att
fara utomlands och sola. Skidor for de utomlands för att åka fast vi hade mycket snö på den tiden.Av vad
jag minns i alla fall.

På den tiden drack jag inte alkohol. Behövde inte det hade roligt ändå. Men det gjorde Kicki. Hon var 12 år äldre än mig. Hon blandade till i en termos whisky och juice. Tog med till stranden. Vi solade på dagarna och roade oss på kvällarna.

Tror faktiskt att det var redan första dagen som Kicki sa drick lite av juicen.(visste inte att hon haft i whisky)
Jag gjorde det och av värmen och alkoholen somnade jag. På den tiden fanns det pojkar som sålde solstolar
och han hade sett att jag låg där och skulle vara snäll och la över mig en slags regnkappa på mina smalben.
Vilket gjorde det ännu värre.Det kokade där inunder. Jag vaknade och hade bränt sönder smalbenen.Det
puttrade i skinnet och AJ vad ont det gjorde.  Kicki såg jag inte till. Hade hon gått ifrån mig. Stapplade hem till hotellet. Receptionisten hjälpte mig badda med kallt vatten eller någon vätska av något slag.
Fick en fet salva att stryka på.På tre dagar kunde jag inte gå, det stramade i huden.Kicki hade väl blivit
onykter och visste inte vad som hänt. Jag kände ju inte henne mer än att jag hade vikarierat för henne på
Kungsörnen AB. I Stockholm.Under tiden jag gick på Kim Söderlunds stilskola på kvällarna. (1961)

Förstod långt efteråt att Kicki  hade svårt att hantera alkoholen.Då var för ung för att förstå det.

Vad vi gjorde på den vistelsen är så svagt, förutom sola och bad och dans på kvällarna. Hon hittade en kille
Det gjorde jag också. En stilig mörk med blå ögon. Han hade svenskt på brå sa han. Lennart Hall hette han.
Tänk det minns jag. Vi skulle hålla kontakten jag fick hans adress (poste restante.)
Han skulle fara vidare mot Italien, Frankrike och så många nordiska länder han kunde innan han for till
Amerika igen. Han for tidigare, vi var kvar. Jag ville se lite av landskapet, de dagar det inte var sol.
Vi fann en taxi som tog oss upp i bergen.Så fint det var där.Chauffören sa på hackig engelska att han skulle visa var han bodde. Väl där blev vi välkomnade med att äta mat,som smakade yllekofta. Inte gott. Det dracks vin till maten. Jag drack inte. Så när vi skulle fara tillbaka var de så fulla.Att ingen av dem kunde köra bil. Vem fick göra det. Hade ju kört lite hemma så visst det fixade jag galant.Chauffören stannade hemma. Kicki sov ruset av sig i baksätet. Tänk om Mamma o. Pappa visste vilka strapatser jag fick vara med om. Tror inte jag berättade det.

Hade glömt kameran på rummet, så det blev inga kort tagna.Minns svagt att får fanns det i stora hjordar
med en herde.

En annan dag for vi till Mas Palomas om inte solen sken i Las Palmas, så gjorde den det  där. Men det var en öde strand. Fanns inget alls där. En liten bodega (ruckel) där vi kunde dricka serveza och lemonad..
Kanske det var något ätbart som Enchiladas. Och ingen sol där heller. Minns faktiskt inte hur vi kom dit.
Men hem for vi.För det hade börjat torna upp mörka moln och snart började det regna. Kul.

Varmt härligt regn. Vad gjorde det att vi blev våta. Fick senare höra att det var en regnperiod så här års.
Vi for ju så vi var där runt Påsk. Och Påsken då var allt stängt. Inga affärer öppna. Om det än fanns några.
Kan tänka hur mycket bebyggt det är nu så här många år efteråt.

Vet att vi fann en varsin plisserad klänning på markanden.
Kicki ville se tjurfäktning.
Vi for en buss dit. Malaga. Tyvärr hade vi valt fel dag.Den hade redan varit. Så vi strövade runt och
inväntade bussen tillbaka. Undrar om det inte var där vi köpte klänningarna. Du får ursäkta men jag minns
inte alla detaljer.

Köpte väl lite souvenirer med hem till min familj.
Och så skulle vi då resa hem och  vi  gjorde en mellanlandning i Marrakech, stad i centrala Marocko.
Betydande turism,
Vilket lyxhotell vi fick bo på. Där låg lilla Stadshotellet i lä.
Du som varit ute och rest vet vad jag menar.
Tyckte ju att hptellet i Tanger var fint. Men detta var tusen gånger vackrare.
Som ett palats  i tusen och en natt.

Vi sov gott den natten.

Morgonen därpå, hör jag Kicki skrika till. Hon hade fått en störtblödning från
underlivet och vi som inte hade material för att stoppa det. Hon tog hotellets fina tjocka vita
frottéhanddukar som skydd i trosan. Kanske det fanns att köpa på flygplatsen. Fanns inte.

Flygresan förlöpte normalt. Vi kom till Bulltofta. Kicki skulle fortsätta till Bromma.Hon bodde i
Solna. Pappa väntade på mig i Bulltofta hade våran Sherry  (boxer) med, Gissa om han blev glad.
Dessa ljuvliga hundar.Pappa blev ju glad han också att jag överlevt mina strapatser. En del berättade jag säkert.

Ja, så var då tillbaka i lilla Vetlanda och allt återgick till det dagliga arbetet på Stadshotellet.









Har ett svagt minne av att vi red på varsin kamel i Sahara öknen.Det måste ju  varit på den resan.
Något har fallit bort ur minnet  av vistelsen i Marrakech.Och  ingen har jag att fråga heller. För drömt har jag inte gjort.






14 kommentarer:

  1. Milda makter vilka strapatser du har varit ute på. Måste vara kul att ha så mycket att tänka tillbaka på. Kram

    SvaraRadera
  2. Det var ett riktigt äventyr.
    Nog är det tur att föräldrar inte vet vad ungdomarna håller på med, då hade de nog åkt och hämtat hem dig. Jag undrar hur gammal du var?

    Kram Ingrid

    SvaraRadera
  3. Oj oj oj...och nu har jag varit ute och rest igen känns det som!! Känns som om jag levt ett väldigt lugnt liv jämfört med dej...
    Kram

    SvaraRadera
  4. Vilka härliga strapatser du varit med om...
    Du måste vara riktigt världsvan vid det här laget :)

    Idag var jag och åt lunch på ditt gamla stadshotell här i stan ;) Det har nog inte hänt så mycket sedan du sprang runt där... det är på tiden att ägaren fräschar upp hotellet i lite modernare tappning för nu ser det anskrämligt ut, speciellt på utsidan. Men det var nog väldigt fint på din tid!!

    Jo jag har faktiskt fått ett mail om en fotograf och stylist som vill komma till sommaren för reportage :))

    Må så gott!
    kraaam

    SvaraRadera
  5. Jag hamnde här från Ingrids blogg. Kul läsning
    Tänk när man är ung då är allt möjligt, inte är man rädd för någonting heller
    Så fint det är i bakgrunden med lingon och renlav

    SvaraRadera
  6. Kul idé att berätta om gamla minnen.
    När jag tänker tillbaka på ungdomstiden så hände en del och tur hade jag att det inte hände något mer, för tänk vad naiv man var.
    Trevlig läsning. Vi har visst träffats förr någon gång i bloggen men jag har tappat bort dig. På återseende
    Ha det bra bra.
    Kram Viola

    SvaraRadera
  7. Oj, det var strapatser det och jag förstår att du inte berättade för dina föräldrar då. Men det är härligt att ha minnen kvar när man blivit äldre.

    Grattis till att du ska bli jourhem. Det är verkligen roligt, att få pyssla om någon som farit illa och socialträna katterna. Sen fäster man sig vid dem, mer eller mindre, och det känns alltid lite tufft när de är flyttfärdiga till sina nya hem.

    SvaraRadera
  8. Tack, tack tack för underbar LÄSNING! Du anar inte vad roligt det är att läsa om dina gamla minnen! Du väcker även mina minnen...som påminner en hel del om dina strapatser..hi,hi.
    Önskar Dig nu en riktigt bra och skön helg!
    Kram och vink från mig.

    SvaraRadera
  9. Oj oj oj .... det var ett äventyr det. Tur, som sagt var, att inte föräldrarna alltid vet var ungdomen har för sig. Men så roligt att minnas trots att det ibland också kan vara tuffa minnen.

    Kram!

    SvaraRadera
  10. Som vanligt så roligt att läsa om dina minnen! Och vad julfint du har fått det på bloggen, jag ska försöka göra lite julfint på min i kväll om jag hinner. Ha en mysig andra advent! Kram

    SvaraRadera
  11. va fint du har julpiffat här på bloggen och roligt att läsa om dina minnen från er resa, må gott

    SvaraRadera
  12. Vad roligt att läsa om dina upplevelser. Till Gran Canaria har jag också varit flera gånger, men 1962 var jag inte ens född. :)

    Ha det så bra!

    SvaraRadera
  13. Ja, det var en resa det! :-)

    SvaraRadera
  14. va roligt att du har tagit till dej en del boktips jag tipsar om på bloggen, jag är en bokslukerska som läser minst en bok/veckan, kramen

    SvaraRadera