TA DET PIANO

Tänk om jag kunde spela så fint. Vad jag tragglade noter och försökte lära mig spela.Både Mormor och Mamma kunde spela piano, mycket bra dessutom.Hörde till uppfostran.Vi Döttrar var inget undantag.Jag gick hon en Fröken Linderot. Skalorna gick väl siså där. Försökte mig på att spela "My Bonnie is over the ocean",om och om igen, men hela tiden sa hon aj, aj, aj ,aj tillslut sa hon det bra för idag, gå hem och öva.Det jag minns senast, var att det samtidigt som jag gick på kryckor, det var ett par trappsteg upp till hennes dörr.Knepigt värre att ta sig upp för dom och in. Tror faktiskt att jag slapp under den tiden 9 veckor samma år jag skulle gå ur sjunde klass.Efter det blev det ingen mer pianolektion, Frk.Linderot. Hon hade säkert sagt att jag var obildbar. Det hörde jag en balettlärarinna säga till Mormor, då hon försökt få in mig under en vistelse hos Mormor under ett skurlov.För jag var nog lite klumpig i mina benrörelser.Mina ben växte för fort, så de var längre än  i förhållande till  min överkropp. (är fortfarande)

Vad hörde mer till min uppfostran tro. Jo att lära oss rida.Det tog nog lite tid innan jag kom så långt.Men som jag minns det, så red både Mamma och Pappa. Pappa hade skänkt en radioanläggning till ridhuset.Men högtalare och allt som tillhörde.

Jag antar att mina systrar också spelade piano och fick rida.Maud är mycket duktig på piano.För henne kunde jag nynna en strof och sedan spelade hon den.Minns särskilt "Stranger in the night".

Det var riktigt trevligt ibland när vi hade sångstunder, Mamma spela och vi ungar sjöng och Pappa och våran boxer Sherry led.
Jag vet med mig att jag sjunger falskt, hade svårt hålla tonen.

Man kan inte vara bra på allt.

Ändå var jag Lucia en gång och vi skulle lussa för våra hotellgäster.Tärnor var några från personalen.
Uppe i ottan fick vi vara. Tyvärr kunde vi inte vara så allvarliga, så vi fnittrade och gick på, från rum till rum.
Ett rum var tomt, det fanns ingen gäst i sängen, så det blev att vi vände och gick vidare till nästa rum, där var det två stycken i samma säng.Då kan Du tänka Dig hur mycket vi fnittrade. Vi ställde brickan och  först ville vi sjunga, men mannen som låg med ändan i vädret sa åt oss på skarpen UT !
Ja det blev extra flamsigt ovanpå den upptäckten.

Han hade gått till Mamma för att tysta ner det hela, båda var gifta på var sitt håll. Men som synes jag har aldrig glömt det, men nu är det preskiberat. Jag minns vad han hette.Men det skriver jag inte.
Så kunde det gå till vid Luciatåg i min ungdom. De andra gångerna var jag tärna, hela håret var fullt utav
stearin.Tog lång tid innan det var helt borta.