Jag är en riktig badkruka, har inte alltid varit rädd för vatten. Jo, kanske jag har det. Redan som liten hatade jag att gå i badkaret.Min Mamma tilldrog sig,när jag var ganska nyfödd och Mamma låg på konvalecenthem i Stockholms Skärgård,efter hon fått struma.Hon hade hört mig skrika väldigt hårt och ihållande. Och att jag var alldeles knallröd när hon fick mig i famnen. Senare hade Mamma räknat ut att jag blev bränd under kranen el. något liknande.För ingen av mina systrar var rädda för vatten. Och kan Ni tänka Er, det sitter i än, i dessa dagar.
Visst har jag badat, kommer jag bara i så.Pappa älskade sjön o.havet.Han hade både segelbåt, roddbåt och motorbåt när jag var liten.Och även en bit upp i tonåren.Vi hade sommarstuga på Ostkusten,Kalmarsund.Underbara, oförglömliga somrar på MABO, som stället kallades, efter Mamma.Mamma kallades för MA när hon var liten, en förkortning på Marianne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar