torsdag 28 april 2011
torsdag 21 april 2011
tisdag 19 april 2011
lördag 16 april 2011
tisdag 12 april 2011
LUSTFYLLT UTÖVANDE
Måste ju tala om att jag varje vecka Måndag, Tisdag och Onsdag har stavgångspromenader .
Det är Carema vårdcentral här i Geneta som ordnat den. Jag är den enda som går med stavar.
De hade beställt, men de hade inte kommit.i tid.
Nu kan inte jag gå så fort som om vi tränade till ett Maratonlopp. gjorde det en dag gick för fort. Vad hände då ? Jo mitt vänstra knä pajade. Har haft ont i knäna ända sedan barnsben, då jag ramlat och slagit sönder dem.En gång ramlade jag i en "koblaja". Det var vid järnvägen, när korna kom i järnvägsvagnar för att säljas på marknaden. Det var marknad åtminstone en gång per år. i Vetlanda där jag växte upp.
Förra året räddade stavarna mig från att ramla och slå mina knän, men 2009 föll jag så illa på isfläckar och gropar i asfalten på gångvägen.Och lite annorstädes.På bron föll jag efter en promenad, benen bara vek sig.
Fem gånger. Så det gick hål och blodvite uppstod.
Sedan har jag möten på eftermiddagarna på Hälsoenheten, som föreläser om "Motivation-Beteendeförändring
Fetmans orsaker, risker och behandling. Vikten av fysisk aktivitet. Dietist. Stress och hälsa.
Har varit på mötet om Motivation -Beteendeförändring och Dietist.
Jag vet och kan allt nästan i alla fall.
Det gäller att följa det till punkt och pricka.
Har lagt "bantningen" på hyllan så att säga. I min ålder går det inte att banta. 4 hekto på en vecka. 3 cm ihop.
Som ung gick jag ner 5 kg på en vecka.Lite skillnad.
Tror jag börjar få lite bättre hållning i och med stavgången, så på lång sikt kan det ske en förändring åt
rätt håll.
I morgon har jag ett samtal med Gerda, Distriktssköterska men vet inte vad det gällde.Kl.11 ska jag vara där.
Ett möte glömde jag den 6 April..Och idag är det ett om det jag redan varit på. Går dit upptäcker att det är samma åker hem efter en timme.Kan ju vara kul att bara visa Frikortet. Annars kostar det 70- varje gång och hos sjukgymnasten som jag skall vara hos den 27 April 150;. första ggn. sedan 70:-
Deras behandlingsmodell är en långsiktig och beteendeinriktad med fokus på att ändra sina vanor genom att Tänka Om !
Mål för behandlingen är balans mellan matvanor, fysisk aktivitet och kroppsvikt.
Så nu vet Du lite vad jag har för sysselsättning.
Så nu ser jag fram emot att det blir en helg.Det gjorde inte jag som pensionär, då är jag ju ledig jämt.
Verkar som om jag får mer gjort nu när jag har mer omkring mig.Känner mer lust att fixa och dona.
Hinner med det jag ska ändå.
Så om jag inte skriver något på ett tag, vet Du varför. Försöker hinna att ögna igenom mina blogg-
vänners intressanta inlägg.Som skiljer sig mycket från mina.
Kram och tack för att Du kommer in en sväng till Mi då och då.
Det är Carema vårdcentral här i Geneta som ordnat den. Jag är den enda som går med stavar.
De hade beställt, men de hade inte kommit.i tid.
Nu kan inte jag gå så fort som om vi tränade till ett Maratonlopp. gjorde det en dag gick för fort. Vad hände då ? Jo mitt vänstra knä pajade. Har haft ont i knäna ända sedan barnsben, då jag ramlat och slagit sönder dem.En gång ramlade jag i en "koblaja". Det var vid järnvägen, när korna kom i järnvägsvagnar för att säljas på marknaden. Det var marknad åtminstone en gång per år. i Vetlanda där jag växte upp.
Förra året räddade stavarna mig från att ramla och slå mina knän, men 2009 föll jag så illa på isfläckar och gropar i asfalten på gångvägen.Och lite annorstädes.På bron föll jag efter en promenad, benen bara vek sig.
Fem gånger. Så det gick hål och blodvite uppstod.
Sedan har jag möten på eftermiddagarna på Hälsoenheten, som föreläser om "Motivation-Beteendeförändring
Fetmans orsaker, risker och behandling. Vikten av fysisk aktivitet. Dietist. Stress och hälsa.
Har varit på mötet om Motivation -Beteendeförändring och Dietist.
Jag vet och kan allt nästan i alla fall.
Det gäller att följa det till punkt och pricka.
Har lagt "bantningen" på hyllan så att säga. I min ålder går det inte att banta. 4 hekto på en vecka. 3 cm ihop.
Som ung gick jag ner 5 kg på en vecka.Lite skillnad.
Tror jag börjar få lite bättre hållning i och med stavgången, så på lång sikt kan det ske en förändring åt
rätt håll.
I morgon har jag ett samtal med Gerda, Distriktssköterska men vet inte vad det gällde.Kl.11 ska jag vara där.
Ett möte glömde jag den 6 April..Och idag är det ett om det jag redan varit på. Går dit upptäcker att det är samma åker hem efter en timme.Kan ju vara kul att bara visa Frikortet. Annars kostar det 70- varje gång och hos sjukgymnasten som jag skall vara hos den 27 April 150;. första ggn. sedan 70:-
Deras behandlingsmodell är en långsiktig och beteendeinriktad med fokus på att ändra sina vanor genom att Tänka Om !
Mål för behandlingen är balans mellan matvanor, fysisk aktivitet och kroppsvikt.
Så nu vet Du lite vad jag har för sysselsättning.
Så nu ser jag fram emot att det blir en helg.Det gjorde inte jag som pensionär, då är jag ju ledig jämt.
Verkar som om jag får mer gjort nu när jag har mer omkring mig.Känner mer lust att fixa och dona.
Hinner med det jag ska ändå.
Så om jag inte skriver något på ett tag, vet Du varför. Försöker hinna att ögna igenom mina blogg-
vänners intressanta inlägg.Som skiljer sig mycket från mina.
Kram och tack för att Du kommer in en sväng till Mi då och då.
söndag 10 april 2011
torsdag 7 april 2011
KRASCHLANDNING I HAVET
Från Wikipedia
Scandinavian Airlines Flight 933, en McDonnell Douglas DC-8 Series 62, luftfartygsregister LN-MOO,
med namnet Sverre Viking, registrerad i Norge, kraschade i Santa Monica Bay, ungefär 11 km väst om Los Angeles International Airport,LA Kalifornien den 13 Januari 1969. Flygplanet hade flugit som Flight SK-933
från Seattle, Washington till Los Angeles efter en flight från Köpenhamn, Danmark. Ett planerat besättnings-
byte hade skett i Seattle inför flighten till LA.
Händelseförlopp
Flight 933 var en reguljär linje mellan Köpenhamn och Los Angeles som inkluderade ett bränslestopp och byte
av besättning i Seattle, WA. Den besättning som tog över SK933 i Seattle leddes av Kapten Davies, en 50-årig pilot som varit anställd hos SAS sedan 1948.De hade anlänt till Seattle redan den 11 Januari.
SK933 lämnade Seattle kl.15.46 lokal tid, nästan en och en halvtimme försenad. Flygningen var normal
ända fram till inflygningen mot Los Angeles flygplats när flygplanets instrument indikerade att nosstället inte var fullt utfällt. I golvet på flygplanets cockpit fanns ett periskop som tredjepiloten, genom att krypa ner på golvet,
använde för att kontrollera nosställets läge. I det läget som uppstod övervakade ingen flygningen, vilket
resulterade i att flygplanet fortsatte den påbörjade nedstigningen och slog i vattnet i låg fart Kl.19.21 lokal tid.
Vid nedslaget slogs stjärtpartiet på planet av och sjönk snabbt mot botten. Huvuddelen av planet höll sig dock flytande i flera timmar och tack vare detta kunde så många som 30 av de 45 personerna ombord överleva.
Av de överlevande undkom 13 personer olyckan helt oskadda.
Orsak till olyckan
Eftersom olyckan inträffade över internationellt vatten styrdes haveriutredningen av ICAO:s så kallade Chicagokonvention.
På norska regeringens förfrågan leddes haveriutredningen av amerikanska NTSB, ett federalt organ med uppdrag att utreda civila luftfartshaverier. I urtredningen deltog företrädare för norska luftfartsverket.,
amerikanska luftfartsverket, SAS, flygplanstillverkaren McDonnell Douglas med flera.
SAS använde flygplanstypen DC-8 för interkontentinal trafik under åren 1960-1988.
I NTSB:s slutrapport daterad den 1 Juli 1970 konstaterades att den troliga orsaken till olyckan var
besättningens bristande koordination och förmåga att övervaka flyginstrumenten under en kritisk del av inflygningen. Därutöver konstaterades att också oklarheterna kring nosstället var en bidragande orsak
till olyckan.
Scandinavian Airlines Flight 933, en McDonnell Douglas DC-8 Series 62, luftfartygsregister LN-MOO,
med namnet Sverre Viking, registrerad i Norge, kraschade i Santa Monica Bay, ungefär 11 km väst om Los Angeles International Airport,LA Kalifornien den 13 Januari 1969. Flygplanet hade flugit som Flight SK-933
från Seattle, Washington till Los Angeles efter en flight från Köpenhamn, Danmark. Ett planerat besättnings-
byte hade skett i Seattle inför flighten till LA.
Händelseförlopp
Flight 933 var en reguljär linje mellan Köpenhamn och Los Angeles som inkluderade ett bränslestopp och byte
av besättning i Seattle, WA. Den besättning som tog över SK933 i Seattle leddes av Kapten Davies, en 50-årig pilot som varit anställd hos SAS sedan 1948.De hade anlänt till Seattle redan den 11 Januari.
SK933 lämnade Seattle kl.15.46 lokal tid, nästan en och en halvtimme försenad. Flygningen var normal
ända fram till inflygningen mot Los Angeles flygplats när flygplanets instrument indikerade att nosstället inte var fullt utfällt. I golvet på flygplanets cockpit fanns ett periskop som tredjepiloten, genom att krypa ner på golvet,
använde för att kontrollera nosställets läge. I det läget som uppstod övervakade ingen flygningen, vilket
resulterade i att flygplanet fortsatte den påbörjade nedstigningen och slog i vattnet i låg fart Kl.19.21 lokal tid.
Vid nedslaget slogs stjärtpartiet på planet av och sjönk snabbt mot botten. Huvuddelen av planet höll sig dock flytande i flera timmar och tack vare detta kunde så många som 30 av de 45 personerna ombord överleva.
Av de överlevande undkom 13 personer olyckan helt oskadda.
Orsak till olyckan
Eftersom olyckan inträffade över internationellt vatten styrdes haveriutredningen av ICAO:s så kallade Chicagokonvention.
På norska regeringens förfrågan leddes haveriutredningen av amerikanska NTSB, ett federalt organ med uppdrag att utreda civila luftfartshaverier. I urtredningen deltog företrädare för norska luftfartsverket.,
amerikanska luftfartsverket, SAS, flygplanstillverkaren McDonnell Douglas med flera.
SAS använde flygplanstypen DC-8 för interkontentinal trafik under åren 1960-1988.
I NTSB:s slutrapport daterad den 1 Juli 1970 konstaterades att den troliga orsaken till olyckan var
besättningens bristande koordination och förmåga att övervaka flyginstrumenten under en kritisk del av inflygningen. Därutöver konstaterades att också oklarheterna kring nosstället var en bidragande orsak
till olyckan.
USA - VISTELSEN -HEMRESAN
Fortsättning på föregående berättelse .
Ingrid ville veta om lite vad jag gjorde.
Minns att jag fick se Disneyland. Minns inte vad jag gjorde, mer än åt en äcklig hamburgare.
Var till Hollywood och Beverly Hills, med höga murar som hindrar insyn till filmstjärnornas hus o.trädgård.
Såg the street of Fame med handavtrycks på filmstjärnorna.
Marineland där jag fick se späckhuggare och delfiner och sälar uppträda.Mulet väder med regn i luften.Ingen höjdare
Fick besöka Universial city studios.Det var en uppfriskande, spektackulär upplevelse. Kunde inte se på film efter det. så mycket fusk.Båt i en orkan med höga vågor, var bara ett trick i hamnbassängen.med en båt i miniatyr.
Jag minns mycket av mina resor.Men ändå har det fallit glömska vad jag mer gjorde där. Jo jag fick fara till San Fransisco där Betsey och Stewe bodde och de guidade mig runt.de berömda ställena där.Fishermans warf. Bland annnat. Och tyvärr fick jag inte åka en sådan där speciell spårvagn de har. De hade ju bil.Nu efteråt har tänkt på att det gällde att ha starka växellådor för de branta uppförsbackarna som såklart gick nerför också.
Ingen filmstjärna fick jag träffa.men däremot Lana Turners omklädningshus bodde de grannar med.Hon var väl inte så känd för mig.
Någon frågade mig vad åt Du .Kom inte ihåg. Men en ovanlig sak var att de hade apelsinträd som vi ha äpplen.Så jag fick gå ut och plocka ner till min orangejuice. Funny.
Ingen kunde svenska så det blev en blandning av engelska med amerikansk brytning.Jag tog ju efter.Hade ju tränat när Betsey bodde hos oss den där sommaren 1961.Det var inte populärt i England.
Så kom då den dagen som var min avresedag. Kom för att äta mitt morgonmål, Pappa Richard frågade om jag ville stanna längre. Det ville jag och så berättade han.Att mitt plan Sverre Viking, Scandinavian Airlines
Flight 933 hade kraschat i havet.Men oroa Dig inte de sätter in ett annat plan.Hemresan blev uppskjuten ett par timmar.
Då blev jag nervös, tänk om det också skulle störta.
De som var mera nervösa var Mamma och Pappa som hört om kraschen och inte visste om jag var med på det eller inte.Men jag ringde så de visste hur det låg till.
Olycka tystades ner.Och jag glömde det.Så bara härom dagen när jag såg det där på teve.Googlade jag på det.Wikipedia.org/ scandinavian _airline
Där står det precis hur det hela gick till. Du som är intresserad kan läsa om det där.Onödigt att skriva ner det
i två hela A4 ark.
Så ha det så trevligt med läsning av mitt USA-besök.
Ingrid ville veta om lite vad jag gjorde.
Minns att jag fick se Disneyland. Minns inte vad jag gjorde, mer än åt en äcklig hamburgare.
Var till Hollywood och Beverly Hills, med höga murar som hindrar insyn till filmstjärnornas hus o.trädgård.
Såg the street of Fame med handavtrycks på filmstjärnorna.
Marineland där jag fick se späckhuggare och delfiner och sälar uppträda.Mulet väder med regn i luften.Ingen höjdare
Fick besöka Universial city studios.Det var en uppfriskande, spektackulär upplevelse. Kunde inte se på film efter det. så mycket fusk.Båt i en orkan med höga vågor, var bara ett trick i hamnbassängen.med en båt i miniatyr.
Jag minns mycket av mina resor.Men ändå har det fallit glömska vad jag mer gjorde där. Jo jag fick fara till San Fransisco där Betsey och Stewe bodde och de guidade mig runt.de berömda ställena där.Fishermans warf. Bland annnat. Och tyvärr fick jag inte åka en sådan där speciell spårvagn de har. De hade ju bil.Nu efteråt har tänkt på att det gällde att ha starka växellådor för de branta uppförsbackarna som såklart gick nerför också.
Ingen filmstjärna fick jag träffa.men däremot Lana Turners omklädningshus bodde de grannar med.Hon var väl inte så känd för mig.
Någon frågade mig vad åt Du .Kom inte ihåg. Men en ovanlig sak var att de hade apelsinträd som vi ha äpplen.Så jag fick gå ut och plocka ner till min orangejuice. Funny.
Ingen kunde svenska så det blev en blandning av engelska med amerikansk brytning.Jag tog ju efter.Hade ju tränat när Betsey bodde hos oss den där sommaren 1961.Det var inte populärt i England.
Så kom då den dagen som var min avresedag. Kom för att äta mitt morgonmål, Pappa Richard frågade om jag ville stanna längre. Det ville jag och så berättade han.Att mitt plan Sverre Viking, Scandinavian Airlines
Flight 933 hade kraschat i havet.Men oroa Dig inte de sätter in ett annat plan.Hemresan blev uppskjuten ett par timmar.
Då blev jag nervös, tänk om det också skulle störta.
De som var mera nervösa var Mamma och Pappa som hört om kraschen och inte visste om jag var med på det eller inte.Men jag ringde så de visste hur det låg till.
Olycka tystades ner.Och jag glömde det.Så bara härom dagen när jag såg det där på teve.Googlade jag på det.Wikipedia.org/ scandinavian _airline
Där står det precis hur det hela gick till. Du som är intresserad kan läsa om det där.Onödigt att skriva ner det
i två hela A4 ark.
Så ha det så trevligt med läsning av mitt USA-besök.
RIVERSIDE - VÅNEVIK
Häromkvällen satt jag och såg på 4 fakta om frontalkraschen i luften. Och kom att tänka på hur när det kunde varit att få var med om en flygplanskrasch.
Sommaren 1961.Hade vi en AFS: student från Riverside i Californien.Hon hade skrivit en uppsats om att få besöka det vackra landet .Sverige.I Spanien hade hon varit flera gånger och där träffat svenskar.På så sätt kom hon att börja älska Sverige.
Mamma sökte efter ett studentbyte för Maud och Catherine min yngre systrar. Så kom då Betsey Hampsom till oss, vi hämtade henne i Sävsjö.Av alla platser.Minns inte hur hon hamnade där.Jönköping trodde vi hon skulle anlända.Men det var fler amerikaner som hon gjort följe med.
Somrarna vistades vi på vårt underbara MABO. I Vånevik mellan Påskallavik och Oskarshamn.Som Pappa hade köpt 1948.För att vi skulle slippa sitta och fara ända till västkusten varje sommar.
MABO var av Marianne´s bo, men Mamma kallades för Ma som liten.Så det blev Masbo,men de tog bort s.et.
Betsey skulle stanna hos oss några månader.OT, fick nys om besöket och kom med en fotograf och journalist.Fotade oss tre ihop med Betsey på trappan utanför loggian.
USA-stipendiat i Vånevik tycker om svensk sommar (skriver av ur tidningen) lite avkortad
Några hundra meter öster om Vånevik ligger en rödmålad sommarstuga med vita knutar.
Ovanför dörröppningen vajar en USA-flagga. Stiger man över tröskeln träffar man en söt ficka
vid namn Betsey Hampson.Betys egentliga hem ligger i kalifornien, närmare bestämt i staden Riverside.Under sommarmånaderna skall hon bo hos familjen Persson. Det är som amerikansk
stipendiat Betsey gästar Sverige. Hela 700 ungdomar från USA besöker under sommaren Europa
av dem 37 som besöker Sverige.
Betsey bor som sagt hs Dir Gösta Persson med maka Marianne och tre döttrar.
Vår Usa-bekantskap blev inte förvånad när hon kom till Sverige och fick se alla cyklister.
Till ovanligheterna i Kalifornien hör även regnväder och Betsey talar om att hon aldrig tidigare i sitt liv sett så mycket regn falla.Vidare har hon fått intrycket att den Svenska naturen är grönare och
växtriket rikligare än i hemlandet.
Till mitten av Augusti är hon bosatt i Vånevik, så har hon en hel Småländsk sommar att uppleva före
hemfärden till Usa.
Betsey var i samma ålder som mig.Det blev en annorlunda sommar.Som tyvärr regnade bort.Från början sa
Betsey om regnet I love it. Men efter den gångna sommaren sa hon I hate it.Året var 1961.
Det gick några år Betsey kom och besökte oss 1967 och då berättade hon att hon skulle gifta sig.Men Stewe Pearson.
Hon ville att någon från hennes svenska familj skulle komma till bröllopet som var den 28 December 1968
I Riverside. Hon och Stewe hade ett hus i en länga i San Fransisco mitt i den branta backen som var med i filmen Bullit med Steve McOueen. Som hade premiär i Sverige 1969.
Mamma styrde och ställde den enda som unde åka var ju jag som var hemma mina andra syskon hade ju
flyttat hemifrån.Pappa hade varit i USA som ung.Mamma kunde inte lämna Pappa och hotellet.
Mamma ordnade mitt under julrushen med mitt pass och visum.Det var bråttom. Mitt pas låg och väntade
på Amerkanska ambassaden i Stockholm.
Jag för från Vetlanda med rälsbuss till Nässjö, byte till tåg mot Stockholm.Minns inte vilket hotell jag skulle övernatta på tror det var Park hotel.Vem kunde sova planet skulle gå från Arlanda på morgonen, så först måste jag ta en taxi till Ambassaden, möttes av K-pistar riktade mot mig.Fick mitt pass och vi for till flygplatsen.Samma dag Kl.18.00 landade jag i Los Angeles.Första mellanlandningen var Kastrup, sedan Seattle och den 14 timmar långa resan var över, Jag var inte trött ens.Det var ingen som kunde köra mig
till Riverside så jag fick ta ett taxi-flygplan dit. Guppigt värre, men vilken utsikt, synd jag inte tog några foton.Med all belysning över Los Angeles.
De mötte i Riverside på en liten flygplats.Många amerikaner hade certifikat och flög sina egna plan.
Vad stort allt var.
Väl hemma hos Hampsons blev väl mottagen.Det var så varmt som en sommar i Sverige.Jag hade ju päls, stövlar ja hel vintermundering.Men sommarkläder även en baddräkt hade jag nerpackad.
Vistelsen varade inte så länge som jag trott.Inte undra på att jag inte hann se allt jag ville.Anlände den 26 December 1968 och for tillbaka till Sverige den 13 Januari 1969.
Och det är om den resan tillbaka som jag ska berätta om i nästa inlägg eller om det blir en liten fortsättning.
Gör ett litet uppehåll nu
Sommaren 1961.Hade vi en AFS: student från Riverside i Californien.Hon hade skrivit en uppsats om att få besöka det vackra landet .Sverige.I Spanien hade hon varit flera gånger och där träffat svenskar.På så sätt kom hon att börja älska Sverige.
Mamma sökte efter ett studentbyte för Maud och Catherine min yngre systrar. Så kom då Betsey Hampsom till oss, vi hämtade henne i Sävsjö.Av alla platser.Minns inte hur hon hamnade där.Jönköping trodde vi hon skulle anlända.Men det var fler amerikaner som hon gjort följe med.
Somrarna vistades vi på vårt underbara MABO. I Vånevik mellan Påskallavik och Oskarshamn.Som Pappa hade köpt 1948.För att vi skulle slippa sitta och fara ända till västkusten varje sommar.
MABO var av Marianne´s bo, men Mamma kallades för Ma som liten.Så det blev Masbo,men de tog bort s.et.
Betsey skulle stanna hos oss några månader.OT, fick nys om besöket och kom med en fotograf och journalist.Fotade oss tre ihop med Betsey på trappan utanför loggian.
USA-stipendiat i Vånevik tycker om svensk sommar (skriver av ur tidningen) lite avkortad
Några hundra meter öster om Vånevik ligger en rödmålad sommarstuga med vita knutar.
Ovanför dörröppningen vajar en USA-flagga. Stiger man över tröskeln träffar man en söt ficka
vid namn Betsey Hampson.Betys egentliga hem ligger i kalifornien, närmare bestämt i staden Riverside.Under sommarmånaderna skall hon bo hos familjen Persson. Det är som amerikansk
stipendiat Betsey gästar Sverige. Hela 700 ungdomar från USA besöker under sommaren Europa
av dem 37 som besöker Sverige.
Betsey bor som sagt hs Dir Gösta Persson med maka Marianne och tre döttrar.
Vår Usa-bekantskap blev inte förvånad när hon kom till Sverige och fick se alla cyklister.
Till ovanligheterna i Kalifornien hör även regnväder och Betsey talar om att hon aldrig tidigare i sitt liv sett så mycket regn falla.Vidare har hon fått intrycket att den Svenska naturen är grönare och
växtriket rikligare än i hemlandet.
Till mitten av Augusti är hon bosatt i Vånevik, så har hon en hel Småländsk sommar att uppleva före
hemfärden till Usa.
Betsey var i samma ålder som mig.Det blev en annorlunda sommar.Som tyvärr regnade bort.Från början sa
Betsey om regnet I love it. Men efter den gångna sommaren sa hon I hate it.Året var 1961.
Det gick några år Betsey kom och besökte oss 1967 och då berättade hon att hon skulle gifta sig.Men Stewe Pearson.
Hon ville att någon från hennes svenska familj skulle komma till bröllopet som var den 28 December 1968
I Riverside. Hon och Stewe hade ett hus i en länga i San Fransisco mitt i den branta backen som var med i filmen Bullit med Steve McOueen. Som hade premiär i Sverige 1969.
Mamma styrde och ställde den enda som unde åka var ju jag som var hemma mina andra syskon hade ju
flyttat hemifrån.Pappa hade varit i USA som ung.Mamma kunde inte lämna Pappa och hotellet.
Mamma ordnade mitt under julrushen med mitt pass och visum.Det var bråttom. Mitt pas låg och väntade
på Amerkanska ambassaden i Stockholm.
Jag för från Vetlanda med rälsbuss till Nässjö, byte till tåg mot Stockholm.Minns inte vilket hotell jag skulle övernatta på tror det var Park hotel.Vem kunde sova planet skulle gå från Arlanda på morgonen, så först måste jag ta en taxi till Ambassaden, möttes av K-pistar riktade mot mig.Fick mitt pass och vi for till flygplatsen.Samma dag Kl.18.00 landade jag i Los Angeles.Första mellanlandningen var Kastrup, sedan Seattle och den 14 timmar långa resan var över, Jag var inte trött ens.Det var ingen som kunde köra mig
till Riverside så jag fick ta ett taxi-flygplan dit. Guppigt värre, men vilken utsikt, synd jag inte tog några foton.Med all belysning över Los Angeles.
De mötte i Riverside på en liten flygplats.Många amerikaner hade certifikat och flög sina egna plan.
Vad stort allt var.
Väl hemma hos Hampsons blev väl mottagen.Det var så varmt som en sommar i Sverige.Jag hade ju päls, stövlar ja hel vintermundering.Men sommarkläder även en baddräkt hade jag nerpackad.
Vistelsen varade inte så länge som jag trott.Inte undra på att jag inte hann se allt jag ville.Anlände den 26 December 1968 och for tillbaka till Sverige den 13 Januari 1969.
Och det är om den resan tillbaka som jag ska berätta om i nästa inlägg eller om det blir en liten fortsättning.
Gör ett litet uppehåll nu
måndag 4 april 2011
fredag 1 april 2011
APRILSKÄMT
Hur många har blivit lurade idag ? Inte jag. Slapp undan.
För 40 år sedan den 1 April 1971 fick jag komma hem från BB,
men inte med en baby som de flesta Mammor får göra. Nej jag kom
hem i Taxi med min Svärmor Astrid och en mjölkmaskin, för mitt och Dennis barn föddes
för tidigt ett prematur. Tur att det fanns en kuvös på Södertälje sjukhus, annars vet jag inte
hur det hade gått. Om de haft resurser tillräckligt för att klara ett så litet 1.790 gram.
Huvudets omfång var 27 cm. Hon var 42 cm lång. Och skulle beräknats fötts den 8 Maj.
Var till tandläkaren och gjorde en operation med för mycket bedövning som satte igång,
lite småkramper och rosafärgat vatten som sipprade ut.Kom in på BB samma dag som svärmor
Astrid fyllde jämt. Dennis syster Gunilla körde upp mig.och jag lades in den 24 Mars.
Mint, kallade henne så i magen, men det var nog ingen som visste.Hon hamnade på Samariten, där de tog hand om för tidigt födda barn och barn som fötts med defekter.
Jag fick pumpa upp mjölk och fara till Samariten med det. Frös den.
En taxi dit kostade från Klockarvägen till Samariten 52:- enkel resa.
På Samariten kallade de henne Åsa 2.Fick hämta hem henne den 12 Maj.
Ungefär då hon skulle fötts. Har ammat henne en gång 30 gram,
Jag hamnade nämligen på sjukhus,fick en förkylning i" underlivet."
Därför blev hemresan uppskjuten, tills jag var frisk nog att ta hem henne.Efter en vecka fick vi åka upp till Samariten med henne igen,hon hade fått dubbelsidig lunginflammation.Blev inlagd 22 Maj
Det var lite oroande ett tag. Men den 2 Juni fick vi åter hämta vårt lilla barn.
Infektionsrisken var större för så små barn.Så vi stod under uppsikt både på barnavårdscentralen och Samariten.Sommaren firade på vårt älskade MABO. Där växte och frodades Madeleine Gunnel Louise.
Vi passade på att döpa henne i Påskallaviks kyrka i Juli.
Och nu i Lördags fyllde Madeleine 40 år.
Många underbara år.Som jag med glädje minns mycket väl.
Och hoppas få många, många fler år tillsammans.
För 40 år sedan den 1 April 1971 fick jag komma hem från BB,
men inte med en baby som de flesta Mammor får göra. Nej jag kom
hem i Taxi med min Svärmor Astrid och en mjölkmaskin, för mitt och Dennis barn föddes
för tidigt ett prematur. Tur att det fanns en kuvös på Södertälje sjukhus, annars vet jag inte
hur det hade gått. Om de haft resurser tillräckligt för att klara ett så litet 1.790 gram.
Huvudets omfång var 27 cm. Hon var 42 cm lång. Och skulle beräknats fötts den 8 Maj.
Var till tandläkaren och gjorde en operation med för mycket bedövning som satte igång,
lite småkramper och rosafärgat vatten som sipprade ut.Kom in på BB samma dag som svärmor
Astrid fyllde jämt. Dennis syster Gunilla körde upp mig.och jag lades in den 24 Mars.
Mint, kallade henne så i magen, men det var nog ingen som visste.Hon hamnade på Samariten, där de tog hand om för tidigt födda barn och barn som fötts med defekter.
Jag fick pumpa upp mjölk och fara till Samariten med det. Frös den.
En taxi dit kostade från Klockarvägen till Samariten 52:- enkel resa.
På Samariten kallade de henne Åsa 2.Fick hämta hem henne den 12 Maj.
Ungefär då hon skulle fötts. Har ammat henne en gång 30 gram,
Jag hamnade nämligen på sjukhus,fick en förkylning i" underlivet."
Därför blev hemresan uppskjuten, tills jag var frisk nog att ta hem henne.Efter en vecka fick vi åka upp till Samariten med henne igen,hon hade fått dubbelsidig lunginflammation.Blev inlagd 22 Maj
Det var lite oroande ett tag. Men den 2 Juni fick vi åter hämta vårt lilla barn.
Infektionsrisken var större för så små barn.Så vi stod under uppsikt både på barnavårdscentralen och Samariten.Sommaren firade på vårt älskade MABO. Där växte och frodades Madeleine Gunnel Louise.
Vi passade på att döpa henne i Påskallaviks kyrka i Juli.
Och nu i Lördags fyllde Madeleine 40 år.
Många underbara år.Som jag med glädje minns mycket väl.
Och hoppas få många, många fler år tillsammans.
PORNOGRAFI
Av Tage Danielsson Bok, 1963
Han hette Sverige och hon hette Norge.De älskade varandra från första stund.
" Vil Du förena dej med mej, sa Sverige till Norge en vacker vinterdag.
"Ja gutten min, sa Norge och log med hela Sognefjord.
"Låt oss ligga tillsammans mellan Östersjön och Atlanten", sa han.
"Hvor du vil, min elskede" sa hon.
Så lade de sig tätt sammanpressade. Han smekte henne mjukt över Nordkalotten.
"Så sterk du er, min elskede" sa Norge. Og ikke er du saerskilt neutral heller,
som stygge tunger vil ha det til."
Han kysste henne varligt på Galdhöpiggen och Glittertinden.
"Du kjennes meget bedre enn Danmark" viskade hon.
Han kände ilningar ändå uppefrån Lappmarken och långt ner i Småland.
Boren och Roxen vattrade sig förväntansfullt.
Plötsligt sa han:
"Du jag har aldrig varit i Oslo"
"Da syns jeg det är på tide" sa Norge smeksamt uppfordrande.
Han tog vägen över Morokulien.
De älskade häftigt, så att marken skalv, ty ingen kärlek är så stark som den
mellan två länder.Snön smälte undan ända upp till Treriksröset, och det
pryda Finland bankade upprört i väggen.
"Du är underbart mjuk på Hardangervidda" viskade Sverige ömt.
"Vaer stille, min elskede, sa hon och smekte honom över Gävle.
de smalt samman i en väldig omfamning längs hela Kölen.
De älskade länge,länge.
Unionen upplöstes först 1905.
**************************************************
Det Bästa´s Ett gott SKRATT är producerad efter en ide´från Nauru pidentää ikää,
utgiven av Oy Valitut Palat, Finland. Den Svenska versionen är framtagen av
Anfang Förlag AB för Det Bästas räkning.*2000*
Den tog jag som ett minne efter Yngve Snöberg, vi hade många glada skratt tillsammans.
Han hette Sverige och hon hette Norge.De älskade varandra från första stund.
" Vil Du förena dej med mej, sa Sverige till Norge en vacker vinterdag.
"Ja gutten min, sa Norge och log med hela Sognefjord.
"Låt oss ligga tillsammans mellan Östersjön och Atlanten", sa han.
"Hvor du vil, min elskede" sa hon.
Så lade de sig tätt sammanpressade. Han smekte henne mjukt över Nordkalotten.
"Så sterk du er, min elskede" sa Norge. Og ikke er du saerskilt neutral heller,
som stygge tunger vil ha det til."
Han kysste henne varligt på Galdhöpiggen och Glittertinden.
"Du kjennes meget bedre enn Danmark" viskade hon.
Han kände ilningar ändå uppefrån Lappmarken och långt ner i Småland.
Boren och Roxen vattrade sig förväntansfullt.
Plötsligt sa han:
"Du jag har aldrig varit i Oslo"
"Da syns jeg det är på tide" sa Norge smeksamt uppfordrande.
Han tog vägen över Morokulien.
De älskade häftigt, så att marken skalv, ty ingen kärlek är så stark som den
mellan två länder.Snön smälte undan ända upp till Treriksröset, och det
pryda Finland bankade upprört i väggen.
"Du är underbart mjuk på Hardangervidda" viskade Sverige ömt.
"Vaer stille, min elskede, sa hon och smekte honom över Gävle.
de smalt samman i en väldig omfamning längs hela Kölen.
De älskade länge,länge.
Unionen upplöstes först 1905.
**************************************************
Det Bästa´s Ett gott SKRATT är producerad efter en ide´från Nauru pidentää ikää,
utgiven av Oy Valitut Palat, Finland. Den Svenska versionen är framtagen av
Anfang Förlag AB för Det Bästas räkning.*2000*
Den tog jag som ett minne efter Yngve Snöberg, vi hade många glada skratt tillsammans.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)